47 av 507 aktiviteter i banken arbetar med språk och kommunikation. Samtala, berätta, lyssna, läsa, skriva. Varje aktivitet har syfte, material, tidsåtgång och genomförande steg för steg. Du kan läsa och skriva ut dem utan konto.
Många aktiviteter fungerar i hela spannet 6 till 12 år. Åldern på kortet är vår rekommendation, inte en gräns.
47 av 507 aktiviteter
Elevinflytande blir på riktigt först när barnen ser att det de sa faktiskt ledde till något.
En saga från en annan kultur, följd av samtalet om vad som är likt och vad som skiljer mot sagorna barnen redan kan.
Barnen kodar sitt namn till ettor och nollor och bär det som armband, alltså datorns språk gjort till något man kan ta på.
Barnen argumenterar för en sida de kanske inte håller med om. Efteråt får de säga vilka argument som var starka, oavsett lag.
Barnen letar felet i en kod som inte fungerar, alltså det som programmering mest handlar om i verkligheten.
Från sockdocka till färdig föreställning i tre scener, där publiken sedan ger skådespelarna ett konkret omdöme.
En känd saga spelas upp som teater, där rösten och kroppen får bära karaktären i stället för ett manus.
Efter att ha studerat tre riktiga affischer gör barnen sin egen, där titel, bild och slogan ska dra åt samma håll.
Filmen pausas på valda ställen, så att barnen hinner sätta ord på hur bild och musik gör dem känslomässigt.
Grupper om tre eller fyra tar en berättelseskiss hela vägen till färdig inspelning på surfplatta.
Barnen sätter betyg och måste motivera det. I smågruppen upptäcker de att samma film kan bedömas helt olika.
Barnen får syn på att december ser olika ut hemma hos olika familjer, och att det är helt normalt.
Barnen förbereder frågor, intervjuar en vuxen på skolan och klipper ihop ett riktigt poddavsnitt.
Barnen delar egna erfarenheter av att pojkar och flickor behandlats olika och namnger sedan ett beteende var att ändra.
Kuddar, filtar och en varm dryck medan julsagan läses, en läsupplevelse som är lika mycket miljö som text.
En känd saga spelas upp och får sedan ett nytt slut som barnen hittar på själva.
Ordförande, sekreterare och talarlista, alltså mötesformen övad innan den behövs på riktigt.
Ett riktigt problem från fritidshemmet tas till omröstning, där alla röster väger lika och beslutet skrivs ner.
Barnen upptäcker att de har saker gemensamt med kompisar de inte brukar leka med.
Barn blir det de hör att de är, och den här övningen ger dem något att bli.
Sången framförs bakom en skärm, vilket sänker tröskeln för den som annars aldrig skulle sjunga.
Fem rätter från olika länder smakas och placeras på kartan, med samtal om vad klimatet gör med maten.
Barnen tar isär tre reklamfilmer och gör sedan en egen, medvetet överdriven, för en påhittad produkt.
Traditionella midsommarlekar där rörelserna följer texten, dansade i ring med handfattning.
En lugn läsestund ger vila och språk samtidigt, och blir en punkt barnen börjar längta till.
En skylt med namnet i mitten och bilder på det man gillar runt om, uppsatt där andra ser den.
Ett fynd för varje sinne, vilket tvingar fram uppmärksamhet på annat än det man ser.
Grupperna planerar, övar och spelar in ett riktigt avsnitt som sedan lyssnas igenom tillsammans.
Barnen upptäcker att det de själva tycker är tydligt inte alls är tydligt för någon annan.
Ett eget manus med början, mitt och slut som repeteras tills gruppen är nöjd och sedan filmas.
Ett barn som vet var sakerna finns behöver inte fråga en vuxen om allt, och det blir tryggare och mer självständigt.
Regler barnen själva har formulerat följs för att de är deras, inte för att en vuxen ser på.
Ett ihåligt träd eller ett mossigt stenblock blir hemvist åt ett väsen barnen hittar på.
Fyra till sex rutor med pratbubblor, skissade först och lästa av minst tre kompisar till slut.
Hjälte, konflikt och lösning blir en egen häftad bok, där stavningen inte är det som räknas.
En egen text eller dikt illustreras i ett häfte, med frivillig uppläsning till sist.
Avståndet till lampan avgör skuggans storlek, vilket blir ett verktyg i berättandet.
Korta frågor i högt tempo utan material, gjort för att fylla en lucka mitt på dagen.
Från manus till färdig film, allt gjort av barnen själva med surfplattan som verktyg.
Att säga stopp är lättare om man har övat på det när det inte var på riktigt.
Sagan berättas med röstväxlingar och pauser, följt av samtalet om vad som egentligen hände.
En öppen fråga runt ringen där varje barn hörs, följd av samtalet om likheter och skillnader.
Hela historien berättas utan ett ord. Publiken beskriver sedan vad de tror att de sett.
En påhittad uppfinning ritas och förklaras muntligt, med frågor från de andra.
När dagens ordning finns på väggen slipper barnen hålla den i huvudet, och de som behöver förutsägbarhet kan gå och titta själva.
Barnen tränar på att titta noga på en plats de trodde att de redan kände till.
Barnen bygger en berättelse ihop och tränar samtidigt på att lyssna, eftersom man måste veta var historien är för att kunna fortsätta.
I Fritio lägger du en aktivitet rakt in i veckoplaneringen, ser läroplanstäckningen växa fram och får underlaget till uppföljningen på köpet. Planeringen blir försvarbar, inte bara gjord.