Här ligger 507 färdiga aktiviteter för fritidshemmet. Varje aktivitet har ett syfte i klartext, vilket material som behövs, hur lång tid den tar och genomförandet steg för steg. Alla är kopplade till läroplanen. Du kan läsa och skriva ut dem utan konto.
Många aktiviteter fungerar i hela spannet 6 till 12 år. Åldern på kortet är vår rekommendation, inte en gräns.
93 av 507 aktiviteter
En stafett där farten inte räcker: barnen måste bromsa sin egen rörelse för att hålla ägget kvar på skeden.
Barnen lär sig skilja ätliga bär från giftiga i närmiljön, med allemansrätten och säkerheten som ram.
Barnen plockar och flätar sin egen midsommarkrona, ett hantverk där varje varv måste sitta tätt för att blommorna ska hålla.
Ett precisionsspel där taktiken avgör: sikta på målkulan eller knuffa undan motståndarens.
Ett förenklat lagspel med så få regler att alla är med från första matchen, spelat i korta omgångar med roterande lag.
Barnen förbereder en säker eldstad och släcker en liten eld själva, med en vuxen per fem barn och varje regel förklarad.
Den svenska klassikern, där barnen måste läsa spelets läge och fatta beslut medan bollen redan är i luften.
En hinderbana på skolgården där tekniken räknas i stället för farten, med mjuk broms och sväng utan kraft i fokus.
En skogsvandring där barnen läser spår i lera och bark, alltså detektivarbete med skogens egna ledtrådar.
Insekter under stenar och spindelnät i buskarna blir en djurlogg över skolgården, dokumenterad utan att någon varelse störs.
Med spårguide i handen letar barnen avtryck i lera, sand eller snö och för in fynden i en gemensam spårlista.
En fågelmatare vid fönstret som blir ett långsamt pågående forskningsprojekt, med art, datum och beteende noterat.
Fem grenar som tillsammans täcker snabbhet, hopp, kast, höjd och balans, med medalj för att ha fullföljt alltihop.
Sprint, längdhopp och kast med egna mätta resultat, där jämförelsen görs mot förra gången i stället för mot kompisen.
Brännboll för små ytor, ritad som en fyrkant på asfalten så att även en liten grupp får ett riktigt spel.
En hinderbana där varje barn kör i sin egen takt och tävlar mot sin egen förra tid.
Barnen skriver instruktioner i steg och väderstreck som en annan grupp måste följa bokstavligt för att hitta skatten.
Halm på gräsmattan och högläsning med himlen som tak, en vila som också är en taktil upplevelse.
Gömda gummidjur som söks i par, med samtal efteråt om var varje djur faktiskt lever.
Hela sträckan hoppad i en plastpåse, en stafett där kroppen måste hitta ett helt nytt sätt att ta sig fram.
En långsam tyst promenad med stopp för en färg, ett ljud eller en doft i taget.
Stationer med höstuppgifter längs stafettbanan, upplagt så att alla är med oavsett hur fort de springer.
En glidbana av vatten på lutande underlag, som blir samtalet om friktion när alla glidit klart.
Vatten, olja och sirap i samma burk, där barnen dokumenterar vilka som blandar sig och vilka som lägger sig i lager.
Alla plagg på, springa, alla plagg av, vilket gör finmotoriken till det avgörande momentet.
Löv och matrester i lager, följt vecka för vecka tills barnen ser avfallet ha blivit jord.
Det traditionella trädgårdsspelet, där laget måste komma överens om kastordningen innan någon kastar.
Ett naturuppdrag utan färdig metod, där laget själva måste komma överens om hur de löser det.
Målet räknas bara om alla i laget rört bollen, en regel som gör passningen viktigare än skottet.
Höstlöv sorteras efter färg och form, pressas och blir bokmärken eller collage.
Vinnaren stannar kvar och nästa lag kliver in, ett system som gör att ingen står och väntar länge.
Skogsvägen gås under tystnad, med en minut stillasittande för att höra fågel, vind och knäckande grenar.
Stången kläs, reses och dansas kring av hela gruppen, alltså en tradition gjord tillsammans.
Traditionella midsommarlekar där rörelserna följer texten, dansade i ring med handfattning.
Tre stopp för att se något vackert, hotat eller förstört. Varje barn formulerar sedan en handling att ta.
En insekt eller en bäck filmas i dokumentärstil med berättarröst, precis som på tv.
Bär och löv stöts till pigment och testas på papper, med jämförelse av vilken växt som gav starkast färg.
Barnen rör sig tyst för att inte skrämma djuren, vilket i sig blir den viktigaste lärdomen.
Var och en väljer sin plats att sitta stilla på och känner efter hur kroppen svarar på tystnaden.
Löv, pinnar och stenar läggs i mönster på marken och fotograferas innan de lämnas kvar.
Naturmaterial möter förpackningar i samma verk, med en text om varför just de materialen valdes.
Konst som får blåsa bort, i Andy Goldsworthys anda, vilket öppnar samtalet om det tillfälliga.
Kojor och miniatyrlandskap av fallna grenar, byggda om tills konstruktionen faktiskt håller.
Blommor bankas fast i fuktigt tyg tills pigmentet går över. Tyget hängs sedan i solen resten av dagen.
Med lupp avgör barnen om växten hör hemma i varmt, tempererat eller kallt klimat.
Pinnar mot sten och kvistar mot bark blir en orkester där en ledare visar vems tur det är.
Tio minuter stilla på egen plats med lupp, sedan ritas det man sett och jämförs med de andras.
En checklista med ett rött löv, en rund sten och ett frö, sökt i smågrupper utan att något skadas.
Ett fynd för varje sinne, vilket tvingar fram uppmärksamhet på annat än det man ser.
En lista med naturföremål att hitta, följd av genomgången där varje fynd ska förklaras.
Karta och kompass i par, med jämförelse efteråt av vilka vägval som faktiskt lönade sig.
Egna krukor som ska vattnas i veckor innan örterna kan användas i matlagningen.
Systematiskt sökande under buskar och bakom träd, med gemensam räkning och delning till slut.
Frukten skärs och blandas gemensamt, sedan äts allt i skuggan en varm dag.
Maten bärs ut, äts på plats och städas undan gemensamt, med naturen runt om som samtalsämne.
Åtta stationer, en per planet, där uppgiften speglar planetens egenskaper.
Ett ihåligt träd eller ett mossigt stenblock blir hemvist åt ett väsen barnen hittar på.
Ledtrådar om höstens natur ska matchas mot riktiga fynd, vilket blandar läsning med rörelse.
Ett fort av pinnar och grenar, byggt av ett lag som själva bestämmer form och arbetsfördelning.
En handritad karta med symboler och landmärken leder paren genom skogen till skatten.
Skuggan ritas av medan kompisen håller sin pose. Siluetten målas sedan i valda färger.
Ett vindskydd av grenar och löv som faktiskt testas mot vind eller lätt regn.
Två fästningar byggs innan första bollen kastas, vilket gör förberedelsen till halva leken.
Rullare, staplare och dekoratörer i varje grupp, med namngivning och foto när gubben står.
Sprutflaskor med färgat vatten mot vit snö, ett underlag som gör varje färg tydlig.
Skulpturen planeras på papper innan snön rörs. Den ställs sedan ut för de andra grupperna.
Tre stopp i vinternaturen för att lyssna på tystnaden, avslutat med en observation var.
Svart, vitt och rött i solen i tjugo minuter, sedan mäts temperaturen och slutsatsen drar sig själv.
Tre till fem grenar med egen poängräknare i varje lag, avslutat med certifikat till alla.
Svart garn spänns mellan fasta punkter tills nätet håller, vilket kräver att paret enas.
En stafettbana med spindelväv och läskiga markeringar, sprungen i lag med armband som pinne.
Sprinklern är ett rörligt hinder mitt på planen, vilket gör banan oförutsägbar hela tiden.
Fri vattenlek under sprinklern, det enklaste svaret på en riktigt varm eftermiddag.
En handritad karta över skolgården med en fysisk uppgift vid varje punkt.
Flera lag springer parallellt på egna banor, så att ingen står och väntar länge.
Överlämningen övas innan tävlingen börjar. Flera heat gör att alla springer minst två gånger.
Brännboll i full skala med tydlig hemmaplan och löparbana för två stora lag.
Den blöta asfalten gör bollen oförutsägbar, vilket jämnar ut skillnaderna i teknik.
Svamparna fotograferas i stället för att plockas, med guidbok och samtal om nedbrytarens roll.
Ett träd planteras, skyltas och fotograferas över tid, alltså ett avtryck barnen kan följa i flera år.
Barnen vet var på gården det händer saker som vuxna inte ser, och de berättar det om man frågar rätt.
Varje scen spelas på sin egen plats och publiken vandrar med, alltså promenadteater på skolgården.
Rekvisitan görs av det som finns på plats. Showen framförs för resten av fritidshemmet.
Samma tid varje dag i en gemensam bok, tills mönstren börjar synas efter en vecka.
Vandringen stannar för att lyssna. Ljuden jämförs sedan med hur det lät i vintras.
En observationslista med vårtecken bockas av längs en planerad rutt.
Barnen tränar på att titta noga på en plats de trodde att de redan kände till.
Gissningen skrivs ner före varje test, sedan visar baljan om den stämde.
Rör och brädor justeras tills vattnet rinner hela vägen, alltså felsökning i verkligheten.
Fri vattenlek med sprutflaskor, där den träffade sitter ut i tio sekunder.
Växterna berättas om på plats. Varje barn tar med ett löv eller en kvist att visa upp.
Djurspår och frostad mark bockas av på en lista, med jämförelse av vad alla hittat.
Volleyboll över ett spänt snöre, med sidbyte efter varje set.
I Fritio lägger du en aktivitet rakt in i veckoplaneringen, ser läroplanstäckningen växa fram och får underlaget till uppföljningen på köpet. Planeringen blir försvarbar, inte bara gjord.