Här ligger 507 färdiga aktiviteter för fritidshemmet. Varje aktivitet har ett syfte i klartext, vilket material som behövs, hur lång tid den tar och genomförandet steg för steg. Alla är kopplade till läroplanen. Du kan läsa och skriva ut dem utan konto.
Många aktiviteter fungerar i hela spannet 6 till 12 år. Åldern på kortet är vår rekommendation, inte en gräns.
70 av 507 aktiviteter
Barnen tränar att tänka i kategorier och att ställa frågor som för dem närmare svaret, i stället för att gissa vilt.
Barnen övar i par på vad man faktiskt gör när en kompis är ledsen, alltså empati som handling och inte bara som ord.
Barnen turas om att berätta och att lyssna, där den som lyssnar måste ställa minst två följdfrågor innan rollerna byts.
Barnens inflytande blir konkret när de får bestämma en hel dag och också bära ansvaret för att den fungerar.
Barnen tränar på att lägga märke till det goda andra gör, i stället för att jaga uppmärksamhet för sitt eget.
Barnens verk hängs upp med varsin skylt. Vandringen slutar med att alla ger varandra skriven respons.
Barnen upptäcker att de har saker gemensamt med kompisar de inte brukar leka med.
En vanlig bråkorsak spelas upp, gruppen föreslår lösningar och paret testar en av dem direkt.
Responsen följer en fast form: två saker man uppskattar och en nyfiken fråga. Konstnären försvarar sig inte.
Gruppen ska trassla ur sig utan att släppa taget, vilket bara går om någon vågar säga hur.
Rösten, gången och attityden byggs upp först, sedan möts rollerna i scener och byter plats.
Astronautlag löser uppdrag med rekvisita och pussel, där arbetsfördelningen avgör tempot.
Två lag får identiskt material och samma uppgift, utan att se varandras lösningar förrän testet.
Det högsta tornet som inte faller, där strategin diskuteras innan någon rör materialet.
Ett fort av pinnar och grenar, byggt av ett lag som själva bestämmer form och arbetsfördelning.
Två sanningar och en lögn om sig själv, där gruppen ska lista ut vilken som inte stämmer.
Ingen idé avfärdas under brainstormen, sedan röstar gruppen om vilken som ska byggas.
Elevinflytande blir på riktigt först när barnen ser att det de sa faktiskt ledde till något.
Ett utflyktsmål där poängräkningen blir matematik på riktigt och hejandet är minst lika viktigt som strikarna.
Barnen argumenterar för en sida de kanske inte håller med om. Efteråt får de säga vilka argument som var starka, oavsett lag.
Barnen väljer ett riktigt miljöproblem på fritidshemmet, gör något åt det och mäter resultatet efter en vecka.
Tre andetag, en tyst minut och en signal gruppen valt själv, gjord vid samma tid varje dag som en trygg övergång.
Gruppen röstar om innehållet innan någon skär en enda bit, alltså demokrati med ett resultat man kan äta.
Tre konkreta goda handlingar under en vecka, med fem minuter varje dag där någon berättar vad som hände.
Utklädnad, stationer och röstning om bästa kostym, ett firande som bärs upp av barnens eget samarbete.
Höstens grödor blir en gemensam måltid, med samtal om vad som faktiskt växer just nu.
Ingen får säga nej till det förra barnets påhitt, bara bygga vidare, vilket är svårare än det låter.
Barnen delar egna erfarenheter av att pojkar och flickor behandlats olika och namnger sedan ett beteende var att ändra.
Tre roterande stationer där varje barn äger sin del av pepparkaksbaket från degen till dekorationen.
Anonyma paket som öppnas inför gruppen, följt av samtalet om hur det känns att ge jämfört med att få.
Efter varje gissning berättar någon när hen själv brukar känna så, vilket gör känslan konkret.
Känslan visas med kropp och mimik. Samtalet efteråt handlar om när man brukar känna just så.
Zip Zap Zop och expertintervjun i följd, med avslutning där barnen leder en egen påhittad övning.
Ordförande, sekreterare och talarlista, alltså mötesformen övad innan den behövs på riktigt.
Ett riktigt problem från fritidshemmet tas till omröstning, där alla röster väger lika och beslutet skrivs ner.
Barn blir det de hör att de är, och den här övningen ger dem något att bli.
En äkta komplimang till någon man dragit ur en hatt, byggd på något man faktiskt sett.
Barnen ställer ut sina egna verk och svarar på publikens frågor om vad de ville visa.
Sång utomhus i skymningen, där barnen föreslår nästa låt och stillheten gör sitt.
En bro av sugrör som ska bära en linjal, byggd i lag och testad tills något ger vika.
Fem rätter från olika länder smakas och placeras på kartan, med samtal om vad klimatet gör med maten.
Stången kläs, reses och dansas kring av hela gruppen, alltså en tradition gjord tillsammans.
Att ta emot ett nytt barn spelas upp och pratas igenom, så att välkomnandet blir en vana i stället för en tanke.
En dirigent styr vem som spelar och hur högt. Rollen går runt så att alla får leda gruppen.
Varje barn äger sin egen bulle från formning till ugn, med stationer för blandning och garnering.
Frukten skärs och blandas gemensamt, sedan äts allt i skuggan en varm dag.
Två kolumner på tavlan visar hur varje rättighet hänger ihop med ett ansvar. Gruppen formulerar sedan en egen regel.
En befintlig regel granskas, ifrågasätts och röstas om, vilket visar att regler går att ändra med argument.
Torkad mat betygsätts på ett schema, med samtal om varför rymdmat måste se ut som den gör.
Regler barnen själva har formulerat följs för att de är deras, inte för att en vuxen ser på.
Barnen rör sig till olika hörn efter sina svar och möter dem som svarat likadant.
Den ena guidar den andra genom en bana med ögonbindel. Rollerna byts efter halva tiden.
Barnen röstar med kroppen mellan två alternativ och motiverar sedan sitt val för de andra.
Rullare, staplare och dekoratörer i varje grupp, med namngivning och foto när gubben står.
Barnen väljer musik, dekorerar och sköter värdskapet för en fest de planerat själva.
En gemensam måltid i blandade grupper, där samtalet är viktigare än att maten går fort.
En öppen fråga runt ringen där varje barn hörs, följd av samtalet om likheter och skillnader.
En sak att vara tacksam för i dag, delad i ring där ingen avbryter.
Att falla bakåt och bli fångad, en övning där tilliten blir konkret i stället för teoretisk.
Något konkret positivt om en kamrat, sagt utan att någon annan görs sämre.
Barnen står som guider vid sina egna experiment och förklarar dem för besökare.
En markerad avslutning gör uppstarten till något gruppen har gjort tillsammans, inte något som bara gick över.
Podium, medaljer och applåder, alltså ett tydligt punktum för hela temat.
Namnen nöts in genom skratt i stället för genom upprepning, och det fastnar bättre.
Rörelseutmaningar i djurstil där hela laget måste vara klart innan nästa uppgift, vilket gör väntan till en del av övningen.
Gruppens egen sång ersätter högtalaren. Den som blir utan stol blir sångledare i stället för åskådare.
En rörelse skickas runt ringen och jämförs med originalet till slut, alltså källkritik gjord till lek.
Namnet ropas innan bollen lämnar händerna, vilket lär gruppen varandras namn på tio minuter.
För att lösa uppgiften måste barnen se vilka som är där, och alla blir därmed någon som räknas.
Ett barn som vet var sakerna finns behöver inte fråga en vuxen om allt, och det blir tryggare och mer självständigt.
I Fritio lägger du en aktivitet rakt in i veckoplaneringen, ser läroplanstäckningen växa fram och får underlaget till uppföljningen på köpet. Planeringen blir försvarbar, inte bara gjord.