210 av 507 aktiviteter i banken arbetar med natur och samhälle. Utforska natur, teknik, samhällsfrågor. Varje aktivitet har syfte, material, tidsåtgång och genomförande steg för steg. Du kan läsa och skriva ut dem utan konto.
Många aktiviteter fungerar i hela spannet 6 till 12 år. Åldern på kortet är vår rekommendation, inte en gräns.
210 av 507 aktiviteter
Barnen tränar att tänka i kategorier och att ställa frågor som för dem närmare svaret, i stället för att gissa vilt.
Barnen övar i par på vad man faktiskt gör när en kompis är ledsen, alltså empati som handling och inte bara som ord.
Barnen turas om att berätta och att lyssna, där den som lyssnar måste ställa minst två följdfrågor innan rollerna byts.
Barnen bygger en instruktion av pilkort som en kompis följer bokstavligt, vilket gör synligt hur mycket ordningen avgör.
En promenad där barnen tittar på husen de passerar varje dag och börjar se skillnaden mellan hur något ser ut och vad det ska användas till.
Två barn springer med en ballong klämd mellan sig utan händer, vilket tvingar fram både gemensam takt och prat.
Barnen lär sig skilja ätliga bär från giftiga i närmiljön, med allemansrätten och säkerheten som ram.
En berättelse som byggs mening för mening runt ringen, så att varje barn måste lyssna för att kunna fortsätta.
En saga från en annan kultur, följd av samtalet om vad som är likt och vad som skiljer mot sagorna barnen redan kan.
Höstlöv som blir konstmaterial, där barnen upptäcker formerna och färgerna först när de ska välja ut dem.
Blommor som hamras fram till avtryck på papper, i naturens egna färger och utan en enda tub målarfärg.
Barnen plockar och flätar sin egen midsommarkrona, ett hantverk där varje varv måste sitta tätt för att blommorna ska hålla.
Ett förenklat lagspel med så få regler att alla är med från första matchen, spelat i korta omgångar med roterande lag.
Ett utflyktsmål där poängräkningen blir matematik på riktigt och hejandet är minst lika viktigt som strikarna.
Klassiska brädspel satta i turneringsform, där det svåra ofta är att hantera både vinsten och förlusten med respekt.
Barnen förbereder en säker eldstad och släcker en liten eld själva, med en vuxen per fem barn och varje regel förklarad.
Turordningsregeln gör att den som brukar bestämma måste vänta, och den som brukar tystna måste göra ett val.
Trettio sekunder att titta, sedan ska bygget kopieras ur minnet, vilket visar skillnaden mellan att tro sig ha sett och att faktiskt ha sett.
Ett strategispel där barnen måste förhandla med varandra för att komma vidare, alltså socialt spel lika mycket som taktik.
Hela stolleken utan uteslutning: den som blir utan stol väljer i stället en rörelse som hela gruppen gör.
Honung, sirap, vatten och olja i samma glas, där lagren som lägger sig av sig själva förklarar densitet utan ett ord teori.
Rörelseutmaningar i djurstil där hela laget måste vara klart innan nästa uppgift, vilket gör väntan till en del av övningen.
Bingo med djurljud och djurbilder, där den som får rad måste berätta en sak om ett av djuren.
En skokartong blir ett habitat där barnen måste kunna motivera varför just de djuren hör hemma.
En skogsvandring där barnen läser spår i lera och bark, alltså detektivarbete med skogens egna ledtrådar.
Insekter under stenar och spindelnät i buskarna blir en djurlogg över skolgården, dokumenterad utan att någon varelse störs.
Med spårguide i handen letar barnen avtryck i lera, sand eller snö och för in fynden i en gemensam spårlista.
Ett högt tempo där barnen hela tiden avgör om läget är att kasta, väja eller försöka fånga.
Barnen väljer ett riktigt miljöproblem på fritidshemmet, gör något åt det och mäter resultatet efter en vecka.
En berättelse med tydliga känslolägen som blir samtalet om hur samma situation kan kännas helt olika för olika personer.
En fågelmatare vid fönstret som blir ett långsamt pågående forskningsprojekt, med art, datum och beteende noterat.
Mjölkkartonger blir fågelbord, byggda efter en egen ritning och uppsatta där barnen sedan kan följa vem som kommer.
Nål och tråd blir en väska eller en hatt. Passet slutar med visningen där varje barn presenterar sitt eget.
Instruktionen innehåller ett fel med flit. Barnen måste hitta exakt var det brister innan de kan rätta det.
Fritidshemmet blir biograf med biljetter, personal och popcorn, där barnen driver hela evenemanget själva.
Barnen väljer ett land, ritar flaggan noggrant efter förlaga och tar med tre fakta att berätta för gruppen.
Ett tema som hitta något rött, följt av samtalet om hur olika samma uppdrag kan tolkas av tolv barn.
En konflikthistoria som barnen får lösa på flera sätt och sedan väga lösningarna mot varandra i par.
Med ögonbindel ska råvaran kännas igen på form, doft och ljud, vilket tvingar fram beskrivningar utan att peka.
Barnens verk hängs upp med varsin skylt. Vandringen slutar med att alla ger varandra skriven respons.
Tre andetag, en tyst minut och en signal gruppen valt själv, gjord vid samma tid varje dag som en trygg övergång.
Gruppen röstar om innehållet innan någon skär en enda bit, alltså demokrati med ett resultat man kan äta.
Tre konkreta goda handlingar under en vecka, med fem minuter varje dag där någon berättar vad som hände.
Barnen skriver instruktioner i steg och väderstreck som en annan grupp måste följa bokstavligt för att hitta skatten.
Ett frö i en egen kruka med namn och datum, alltså ansvar för något levande som märks först efter flera veckor.
Ett diorama över djurets riktiga livsmiljö, där barnet måste kunna namnge tre anpassningar djuret har till platsen.
Utklädnad, stationer och röstning om bästa kostym, ett firande som bärs upp av barnens eget samarbete.
Vatten, olja och sand i en flaska som blir vågor när den tippas, alltså ett experiment man får ta med hem.
Strandsatta, räddare och ett havsodjur får fem minuter att planera, sedan spelas konflikten upp och löses.
Gömda gummidjur som söks i par, med samtal efteråt om var varje djur faktiskt lever.
Höstens grödor blir en gemensam måltid, med samtal om vad som faktiskt växer just nu.
Kottar, löv och mossa sorteras efter färg och form innan de blir en mandala på kartong.
En långsam tyst promenad med stopp för en färg, ett ljud eller en doft i taget.
Trettio sekunder att diskutera varje fråga innan laget svarar gemensamt, vilket gör att den tystaste också hörs.
Mjuk boll och inga sparkar, ett regelverk som gör inomhusspel möjligt även i en vanlig sal.
Varmt vatten, kallt vatten och salt mot varsin isbit, med gissningen nedskriven innan försöket börjar.
Ingen får säga nej till det förra barnets påhitt, bara bygga vidare, vilket är svårare än det låter.
En ledtråd om färg och sedan letar alla, en tiominuterslek som fungerar var som helst utan material.
Barnen delar egna erfarenheter av att pojkar och flickor behandlats olika och namnger sedan ett beteende var att ändra.
Tre roterande stationer där varje barn äger sin del av pepparkaksbaket från degen till dekorationen.
Anonyma paket som öppnas inför gruppen, följt av samtalet om hur det känns att ge jämfört med att få.
Efter varje gissning berättar någon när hen själv brukar känna så, vilket gör känslan konkret.
Känslan visas med kropp och mimik. Samtalet efteråt handlar om när man brukar känna just så.
Vardagsscener från fritidshemmet spelas upp, som att någon blir utesluten. Gruppen läser sedan av känslorna.
Varianten för många barn, där alla till slut sitter ihop i samma kedja.
Vatten, olja och sirap i samma burk, där barnen dokumenterar vilka som blandar sig och vilka som lägger sig i lager.
Barnen ritar en egen kläddesign inspirerad av ett land de valt och berättar vilket mönster som kom varifrån.
Zip Zap Zop och expertintervjun i följd, med avslutning där barnen leder en egen påhittad övning.
Ett riktigt problem från fritidshemmet tas till omröstning, där alla röster väger lika och beslutet skrivs ner.
Samma plats byggd två gånger, en sommar och en vinter, vilket gör årstidernas skillnad synlig sida vid sida.
Roboten följer instruktionen bokstavligt, vilket avslöjar varje otydlighet direkt i vardagsrummet.
En äkta komplimang till någon man dragit ur en hatt, byggd på något man faktiskt sett.
Löv och matrester i lager, följt vecka för vecka tills barnen ser avfallet ha blivit jord.
En vanlig bråkorsak spelas upp, gruppen föreslår lösningar och paret testar en av dem direkt.
Barnen ställer ut sina egna verk och svarar på publikens frågor om vad de ville visa.
Memory med kända konstverk, där paret bara räknas om barnet kan berätta en sak om bilden.
Responsen följer en fast form: två saker man uppskattar och en nyfiken fråga. Konstnären försvarar sig inte.
En associationskedja runt ringen utan rätt eller fel, följd av samtalet om varför orden hängde ihop.
En tråd i sockerlösning som besöks varje dag, ett projekt där tålamodet är själva innehållet.
Ett naturuppdrag utan färdig metod, där laget själva måste komma överens om hur de löser det.
Ballonger som ska poppas med fötter, rygg eller armbåge, med ny regel för varje omgång.
En bro av sugrör som ska bära en linjal, byggd i lag och testad tills något ger vika.
Målet räknas bara om alla i laget rört bollen, en regel som gör passningen viktigare än skottet.
Samma föremål sorteras om efter ny regel varje runda, vilket visar att ordning alltid är ett val.
Gåtor som löses i grupp, där barnen får argumentera för sitt resonemang innan svaret avslöjas.
Tre rörelser som upprepas exakt så många gånger som ropas, alltså en loop utförd med kroppen.
Höstlöv sorteras efter färg och form, pressas och blir bokmärken eller collage.
Barnen får möta mörkret på ett tryggt sätt och upptäcka att den vanliga gården ser helt annorlunda ut utan ljus.
Järnfilspån i en burk som formar sig efter magneten utanför, ett mönster barnen själva kan styra.
Vinnaren stannar kvar och nästa lag kliver in, ett system som gör att ingen står och väntar länge.
Varje matchat par ger en smakbit, vilket kopplar bilden på kortet till en riktig råvara.
Fem rätter från olika länder smakas och placeras på kartan, med samtal om vad klimatet gör med maten.
En tyst promenad med tre stopp, där varje barn delar en observation vid varje stopp.
Skogsvägen gås under tystnad, med en minut stillasittande för att höra fågel, vind och knäckande grenar.
En stund stillhet med tanken riktad mot något man uppskattar hos en kamrat, delad frivilligt efteråt.
Klassikern som tränar arbetsminnet, med lugnt tempo och turtagning inbyggd i reglerna.
Stången kläs, reses och dansas kring av hela gruppen, alltså en tradition gjord tillsammans.
Under förstoringsglaset ser löv och sand ut som helt andra saker. Skillnaden ritas av och jämförs.
Ett kortspel om en bilresa där valet står mellan att köra på eller stoppa någon annan.
Barnen ligger på rygg och läser molnen som figurer. Av figurerna byggs sedan en gemensam berättelse.
Finalkvällen med scen, publik och prisutdelning, där barnen både uppträder och tar emot gästerna.
Namnet ropas innan bollen lämnar händerna, vilket lär gruppen varandras namn på tio minuter.
Tre stopp för att se något vackert, hotat eller förstört. Varje barn formulerar sedan en handling att ta.
En insekt eller en bäck filmas i dokumentärstil med berättarröst, precis som på tv.
Bär och löv stöts till pigment och testas på papper, med jämförelse av vilken växt som gav starkast färg.
Barnen rör sig tyst för att inte skrämma djuren, vilket i sig blir den viktigaste lärdomen.
Var och en väljer sin plats att sitta stilla på och känner efter hur kroppen svarar på tystnaden.
Löv, pinnar och stenar läggs i mönster på marken och fotograferas innan de lämnas kvar.
Naturmaterial möter förpackningar i samma verk, med en text om varför just de materialen valdes.
Konst som får blåsa bort, i Andy Goldsworthys anda, vilket öppnar samtalet om det tillfälliga.
Kojor och miniatyrlandskap av fallna grenar, byggda om tills konstruktionen faktiskt håller.
Blommor bankas fast i fuktigt tyg tills pigmentet går över. Tyget hängs sedan i solen resten av dagen.
Med lupp avgör barnen om växten hör hemma i varmt, tempererat eller kallt klimat.
Pinnar mot sten och kvistar mot bark blir en orkester där en ledare visar vems tur det är.
Tio minuter stilla på egen plats med lupp, sedan ritas det man sett och jämförs med de andras.
En checklista med ett rött löv, en rund sten och ett frö, sökt i smågrupper utan att något skadas.
Ett fynd för varje sinne, vilket tvingar fram uppmärksamhet på annat än det man ser.
Fem minuter blundande där varje nytt ljud räknas på fingrarna innan gruppen jämför.
En lista med naturföremål att hitta, följd av genomgången där varje fynd ska förklaras.
Samma ord sagt argt, ledset eller artigt, vilket visar hur mycket tonfallet avgör vad som faktiskt sägs.
Att ta emot ett nytt barn spelas upp och pratas igenom, så att välkomnandet blir en vana i stället för en tanke.
En brustablett i olja och vatten ger en lavalampa. Kvar står frågan om varför lagren aldrig blandas.
Karta och kompass i par, med jämförelse efteråt av vilka vägval som faktiskt lönade sig.
Egna krukor som ska vattnas i veckor innan örterna kan användas i matlagningen.
Varje barn äger sin egen bulle från formning till ugn, med stationer för blandning och garnering.
Frukten skärs och blandas gemensamt, sedan äts allt i skuggan en varm dag.
Maten bärs ut, äts på plats och städas undan gemensamt, med naturen runt om som samtalsämne.
Mörklagt rum, stjärnbilder på skärmen och en lugn berättelse om en rymdresa.
Åtta stationer, en per planet, där uppgiften speglar planetens egenskaper.
Egen smaksättning och sedan samtalet om varför just den valdes framför de andra.
Ett pussel i egen takt utan tidspress, med samtal om strategin att börja med kanterna.
Samma pussel till alla och startsignal, vilket gör arbetsfördelningen inom laget avgörande.
Varje tredje tal byts mot buzz. Tempot ökar tills koncentrationen tryter hos någon.
Två kolumner på tavlan visar hur varje rättighet hänger ihop med ett ansvar. Gruppen formulerar sedan en egen regel.
En berättelse om ett barn som kämpat för sina rättigheter, följd av vad var och en själv kan göra.
En befintlig regel granskas, ifrågasätts och röstas om, vilket visar att regler går att ändra med argument.
En butik, ett sjukhus eller ett café spelas upp utan manus efter en kvarts planering.
Rösten, gången och attityden byggs upp först, sedan möts rollerna i scener och byter plats.
Torkad mat betygsätts på ett schema, med samtal om varför rymdmat måste se ut som den gör.
Astronautlag löser uppdrag med rekvisita och pussel, där arbetsfördelningen avgör tempot.
Ett ihåligt träd eller ett mossigt stenblock blir hemvist åt ett väsen barnen hittar på.
Två lag får identiskt material och samma uppgift, utan att se varandras lösningar förrän testet.
Det högsta tornet som inte faller, där strategin diskuteras innan någon rör materialet.
Pjäsernas drag övas var för sig innan första partiet, med fokus på reglerna i stället för på att vinna.
Färdiga ställningar där ett enda drag avgör, lösbara även för den som aldrig spelat ett parti.
Den ena guidar den andra genom en bana med ögonbindel. Rollerna byts efter halva tiden.
Ett eget spel med regler tydliga nog att en annan grupp kan spela det utan hjälp.
Barnen uppfinner ett spel, testar varandras och säger rakt ut vad som fungerade.
Ledtrådar om höstens natur ska matchas mot riktiga fynd, vilket blandar läsning med rörelse.
Den ena gruppen gömmer och ritar kartan, den andra ska hitta enbart med hjälp av den.
Ett fort av pinnar och grenar, byggt av ett lag som själva bestämmer form och arbetsfördelning.
En handritad karta med symboler och landmärken leder paren genom skogen till skatten.
Barnen röstar med kroppen mellan två alternativ och motiverar sedan sitt val för de andra.
Ett vindskydd av grenar och löv som faktiskt testas mot vind eller lätt regn.
Lim och boraxlösning som byter konsistens mitt i händerna, alltså kemi man kan känna.
Med ögonbindel ska smaken beskrivas innan den gissas, vilket visar hur mycket synen styr.
Två sanningar och en lögn om sig själv, där gruppen ska lista ut vilken som inte stämmer.
Kroppen blir verktyget i orörd snö. Konsten är att resa sig utan att trampa sönder avtrycket.
Rullare, staplare och dekoratörer i varje grupp, med namngivning och foto när gubben står.
Skulpturen planeras på papper innan snön rörs. Den ställs sedan ut för de andra grupperna.
Tre stopp i vinternaturen för att lyssna på tystnaden, avslutat med en observation var.
Svart, vitt och rött i solen i tjugo minuter, sedan mäts temperaturen och slutsatsen drar sig själv.
Planeterna målas och hängs upp i skala, vilket gör Jupiters storlek omöjlig att missa.
Barnen väljer musik, dekorerar och sköter värdskapet för en fest de planerat själva.
En blandad hög sorteras i rätt kärl. Gruppen beslutar sedan hur fritidshemmets egen sortering ska bli bättre.
Korta frågor i högt tempo utan material, gjort för att fylla en lucka mitt på dagen.
Den ena speglar den andras långsamma rörelser. Till slut leder båda samtidigt utan att någon bestämmer.
En handritad karta över skolgården med en fysisk uppgift vid varje punkt.
Överlämningen övas innan tävlingen börjar. Flera heat gör att alla springer minst två gånger.
En ballong mot håret får pappersbitar att hoppa, sedan testas vilka material som påverkas.
En egen konstellation ritas på svart papper, namnges och får en berättelse.
Melodier nynnas och ska kännas igen, där den som gissar rätt väljer nästa låt.
Brännboll i full skala med tydlig hemmaplan och löparbana för två stora lag.
En gemensam måltid i blandade grupper, där samtalet är viktigare än att maten går fort.
Varje fångad blir ny fångare, vilket ger hela gruppen mycket rörelse på stor yta.
Ett långt bygge tränar uthållighet och samarbete på ett sätt som en kort aktivitet aldrig hinner göra.
En öppen fråga runt ringen där varje barn hörs, följd av samtalet om likheter och skillnader.
En hel dag med bad, sandslott och en gemensam installation av det stranden erbjuder.
Sudoku i egen takt och på egen nivå, ett tyst arbete som passar den som behöver lugn.
Svamparna fotograferas i stället för att plockas, med guidbok och samtal om nedbrytarens roll.
En sak att vara tacksam för i dag, delad i ring där ingen avbryter.
Tre ledtrådar och systematiskt uteslutande i par, med resonemanget nedskrivet och förklarat.
En högtid från en annan kultur lärs in och ett föremål från den skapas, med utgångspunkt i barnens egna traditioner.
Ett träd planteras, skyltas och fotograferas över tid, alltså ett avtryck barnen kan följa i flera år.
Barnen vet var på gården det händer saker som vuxna inte ser, och de berättar det om man frågar rätt.
Färg eller siffra ska matchas, med specialkort som vänder läget på ett ögonblick.
Något hemifrån blir ett nytt föremål barnen faktiskt kan använda, presenterat med vad det var förut.
Ingen idé avfärdas under brainstormen, sedan röstar gruppen om vilken som ska byggas.
En hel förmiddag utanför skolgården ger barnen en annan sorts dag, och de får öva på att röra sig i samhället tillsammans.
Gamla trasiga apparater plockas isär för att se hur kugghjul och fjädrar hänger ihop.
Samma tid varje dag i en gemensam bok, tills mönstren börjar synas efter en vecka.
Kandidater, frågestund, anonym röstsedel och öppen rösträkning, alltså hela valet i miniatyr.
Något konkret positivt om en kamrat, sagt utan att någon annan görs sämre.
En lek från ett annat land testas och jämförs sedan med en lek barnen redan kan.
Kontinenterna ritas med krita på asfalten och hoppas mellan när landet ropas.
Vandringen stannar för att lyssna. Ljuden jämförs sedan med hur det lät i vintras.
En observationslista med vårtecken bockas av längs en planerad rutt.
Barnen tränar på att titta noga på en plats de trodde att de redan kände till.
Gissningen skrivs ner före varje test, sedan visar baljan om den stämde.
Kranen mäts i liter. Gruppen formulerar sedan tre konkreta spartips för hela fritidshemmet.
Rör och brädor justeras tills vattnet rinner hela vägen, alltså felsökning i verkligheten.
Fri vattenlek med sprutflaskor, där den träffade sitter ut i tio sekunder.
Växterna berättas om på plats. Varje barn tar med ett löv eller en kvist att visa upp.
Barnen står som guider vid sina egna experiment och förklarar dem för besökare.
Barnen får ansvar för något levande och ser med egna ögon vad tid och omsorg gör.
Egentillverkade vindflöjlar och kompass ger riktning och styrka till väderrapporten.
Podium, medaljer och applåder, alltså ett tydligt punktum för hela temat.
Djurspår och frostad mark bockas av på en lista, med jämförelse av vad alla hittat.
Gruppens egna svar blir ett diagram. Samma data ritas på två sätt för att kunna jämföras.
Bikarbonat och vinäger ger ett skummande utbrott, följt av frågan om vad som faktiskt hände.
I Fritio lägger du en aktivitet rakt in i veckoplaneringen, ser läroplanstäckningen växa fram och får underlaget till uppföljningen på köpet. Planeringen blir försvarbar, inte bara gjord.