127 av 507 aktiviteter i banken arbetar med lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Rörelse, friluftsliv, lekar, hälsa. Varje aktivitet har syfte, material, tidsåtgång och genomförande steg för steg. Du kan läsa och skriva ut dem utan konto.
Många aktiviteter fungerar i hela spannet 6 till 12 år. Åldern på kortet är vår rekommendation, inte en gräns.
127 av 507 aktiviteter
Fem grenar som tillsammans täcker snabbhet, hopp, kast, höjd och balans, med medalj för att ha fullföljt alltihop.
Kedjereaktionen planeras baklänges från slutet, sedan justeras den tills hela ledet håller.
Att falla bakåt och bli fångad, en övning där tilliten blir konkret i stället för teoretisk.
Ett andningsverktyg barnen kan ta till helt själva när det blir för mycket, räknat i fyra, sju och åtta.
Kast mot korg från olika håll, där korgen sänks efter gruppen så att alla får minst fem riktiga försök.
Ett förenklat lagspel med så få regler att alla är med från första matchen, spelat i korta omgångar med roterande lag.
Den svenska klassikern, där barnen måste läsa spelets läge och fatta beslut medan bollen redan är i luften.
Brännboll för små ytor, ritad som en fyrkant på asfalten så att även en liten grupp får ett riktigt spel.
Rörelse till musik ger utlopp för decemberspänningen och visar samtidigt att traditioner låter olika på olika håll.
Efter en laddad berättelse får barnen leta upp var i kroppen känslan sitter, som spänning, värme eller tyngd.
Gruppen ska trassla ur sig utan att släppa taget, vilket bara går om någon vågar säga hur.
Under förstoringsglaset ser löv och sand ut som helt andra saker. Skillnaden ritas av och jämförs.
Med lupp avgör barnen om växten hör hemma i varmt, tempererat eller kallt klimat.
Fem till sju egna övningar sätts ihop, skrivs ner och lärs ut till en kompis.
Tre till fem grenar med egen poängräknare i varje lag, avslutat med certifikat till alla.
Överlämningen övas innan tävlingen börjar. Flera heat gör att alla springer minst två gånger.
Brännboll i full skala med tydlig hemmaplan och löparbana för två stora lag.
Tre påståenden om sig själv där ett är påhittat. Gissningen måste dessutom motiveras.
En hel förmiddag utanför skolgården ger barnen en annan sorts dag, och de får öva på att röra sig i samhället tillsammans.
Rekvisitan görs av det som finns på plats. Showen framförs för resten av fritidshemmet.
Kontinenterna ritas med krita på asfalten och hoppas mellan när landet ropas.
Volleyboll över ett spänt snöre, med sidbyte efter varje set.
Lågt nät och mjuk boll gör att bollkontroll väger tyngre än kraft.
En stafett där farten inte räcker: barnen måste bromsa sin egen rörelse för att hålla ägget kvar på skeden.
En jakt där barnen tvingas välja: springa långt efter få bollar eller samla nära och snabbt.
Tre stationer med balans, styrka och reaktion, ramade som det en astronaut faktiskt behöver klara av.
En stafett baklänges som ställer om kroppens invanda rörelsemönster, vilket jämnar ut skillnaderna i löpförmåga.
Barnen springer hela sträckan baklänges utan att vända sig om, en balansövning som ger skratt på köpet.
Ett synligt experiment med Newtons tredje lag, där barnen ändrar en sak i taget och ser direkt vad det gör med raketen.
Vattenballonger som ska spräckas på tid, alltså full fart och blöta skratt på en varm dag.
Två barn springer med en ballong klämd mellan sig utan händer, vilket tvingar fram både gemensam takt och prat.
En snabb kullek mellan två linjer där timingen avgör: att välja rätt ögonblick slår att vara snabbast.
Ett precisionsspel där taktiken avgör: sikta på målkulan eller knuffa undan motståndarens.
En kullek med mjuk boll där både den som kastar och den som viker undan får jobba, med tydliga regler om var man får träffa.
Bollen kläms mellan kropp och armar hela sträckan, vilket gör att den som springer fortast inte automatiskt vinner.
Kast mot vägg där barnet själv trappar upp svårigheten, alltså en övning som passar lika bra ensam som i liten grupp.
Ett utflyktsmål där poängräkningen blir matematik på riktigt och hejandet är minst lika viktigt som strikarna.
En kullek där varje barn hela tiden väger risken: springa in och rädda en kompis eller hålla sig fri.
En hinderbana på skolgården där tekniken räknas i stället för farten, med mjuk broms och sväng utan kraft i fokus.
Fri dans till musik inom en avgränsad yta, för de dagar gruppen behöver få ur sig något utan regler att hålla reda på.
Barnen hittar på fyra egna steg och lär ut dem till gruppen, så att alla sekvenser till slut blir en enda lång dans.
Hela stolleken utan uteslutning: den som blir utan stol väljer i stället en rörelse som hela gruppen gör.
Ett högt tempo där barnen hela tiden avgör om läget är att kasta, väja eller försöka fånga.
Färgen ropas och alla måste hitta dit snabbast möjligt, en kullek där ögat måste hinna före fötterna.
Sprint, längdhopp och kast med egna mätta resultat, där jämförelsen görs mot förra gången i stället för mot kompisen.
Den frusna kan bara räddas av en kompis, vilket gör att ingen springer bara för sin egen skull.
Musiken tystnar och alla fryser. Två av positionerna blir sedan startpunkten för en improviserad scen.
En hinderbana där varje barn kör i sin egen takt och tävlar mot sin egen förra tid.
Högläsning med efterföljande samtal om hur karaktärerna kände, en daglig avslutning som fungerar för hela gruppen.
Uppmärksamheten vandrar från tårna till huvudet. Barnen får notera spänning eller värme utan att värdera den.
Kommandon som växlar oväntat, vilket gör att barnen måste lyssna lika mycket som de springer.
Först springer barnen banan pedagogen byggt, sedan får de bygga om den själva i grupper.
Stolar, bord och kuddar blir en bana barnen själva säkerhetstestar innan någon får springa den.
Hela sträckan hoppad i en plastpåse, en stafett där kroppen måste hitta ett helt nytt sätt att ta sig fram.
Ett ben dit och det andra tillbaka, vilket tränar båda sidor lika mycket utan att någon behöver tänka på det.
Varje barn väljer sin egen nivå och sitt eget mål, från tvåbenshopp till dubbelhopp.
Stationer med höstuppgifter längs stafettbanan, upplagt så att alla är med oavsett hur fort de springer.
En bana med hopp, kryp och balans som skruvas upp eller ner efter gruppens ålder.
Mjuk boll och inga sparkar, ett regelverk som gör inomhusspel möjligt även i en vanlig sal.
Ett simhallsbesök med dyk, kapplöpning och Marco Polo, avslutat med vila i varmt vatten.
Hela laget måste enas om ett hemligt val på några sekunder, sedan visas det med kroppen.
Slå in ett paket, hänga en dekoration, sätta stjärnan, alltså finmotorik mitt i full fart.
En känd figur ska gestaltas med rörelser och miner tills någon gissar rätt.
Kedjan växer för varje fångad, vilket gör leken svårare av sig själv utan att någon ändrar en regel.
Varianten för många barn, där alla till slut sitter ihop i samma kedja.
Tennisboll mot vägg i högt tempo, där rollen som king byter ägare så fort någon missar.
Alla plagg på, springa, alla plagg av, vilket gör finmotoriken till det avgörande momentet.
Grundvarianten där varje fångad tar hand med jägaren tills hela gruppen springer ihop.
Den enklaste stafetten som finns, för dagar då gruppen bara behöver springa av sig.
Korgar på olika höjd med olika poäng, där barnet tävlar mot sitt eget rekord.
En tråd i sockerlösning som besöks varje dag, ett projekt där tålamodet är själva innehållet.
Hela sträckan på händer och knän, vilket tar armar, axlar och bål på ett sätt löpning inte gör.
Det traditionella trädgårdsspelet, där laget måste komma överens om kastordningen innan någon kastar.
Ballonger som ska poppas med fötter, rygg eller armbåge, med ny regel för varje omgång.
Målet räknas bara om alla i laget rört bollen, en regel som gör passningen viktigare än skottet.
Först naturljud från högtalaren, sedan barnens egna humningar, med fokus på var i kroppen ljudet känns.
Tre rörelser som upprepas exakt så många gånger som ropas, alltså en loop utförd med kroppen.
Vinnaren stannar kvar och nästa lag kliver in, ett system som gör att ingen står och väntar länge.
Fri dans som bryts tvärt när musiken tystnar, en övning i att stoppa kroppen mitt i rörelsen.
En guidad visualisering inför en tänkt final, med andning och inre bilder som verktyg.
Skogsvägen gås under tystnad, med en minut stillasittande för att höra fågel, vind och knäckande grenar.
Rörelse till lugn musik utan prestation, där farten byts var tredje minut och kroppen får kännas efter.
Fem minuter i fyrtakt, kort nog att hinnas med precis före ett moment som kräver lugn.
Var och en väljer sin plats att sitta stilla på och känner efter hur kroppen svarar på tystnaden.
Tio minuter stilla på egen plats med lupp, sedan ritas det man sett och jämförs med de andras.
En checklista med ett rött löv, en rund sten och ett frö, sökt i smågrupper utan att något skadas.
Egna lagflaggor, inmarsch till musik och en speaker som presenterar, alltså upptakten som sätter tonen.
Hinderbana på tid med stoppur, där barnet jagar sitt eget rekord och inte varandras.
Mörklagt rum, stjärnbilder på skärmen och en lugn berättelse om en rymdresa.
Alla springer på signal mellan två linjer medan den i mitten försöker hinna ikapp.
Muskler spänns hårt och släpps sedan, vilket gör skillnaden mellan spänd och lugn kropp påtaglig.
Andning i takt med inspelat regn i ett halvmörkt rum, med en delad tanke till sist.
Astronauter jagas av utomjordingar. Varje fångad byter sida tills ingen astronaut är kvar.
Klapprytmer som blir längre för varje varv, utan material och färdiga att starta direkt.
Barnen rör sig till olika hörn efter sina svar och möter dem som svarat likadant.
Den ena guidar den andra genom en bana med ögonbindel. Rollerna byts efter halva tiden.
Två fästningar byggs innan första bollen kastas, vilket gör förberedelsen till halva leken.
Den ena speglar den andras långsamma rörelser. Till slut leder båda samtidigt utan att någon bestämmer.
Sprinklern är ett rörligt hinder mitt på planen, vilket gör banan oförutsägbar hela tiden.
Fri vattenlek under sprinklern, det enklaste svaret på en riktigt varm eftermiddag.
En handritad karta över skolgården med en fysisk uppgift vid varje punkt.
Flera lag springer parallellt på egna banor, så att ingen står och väntar länge.
Snabb musik som gradvis blir lugnare, alltså både energiventil och nedvarvning i samma pass.
Liggande andning till lugn musik, en tydlig markering av att dagen är slut.
Sagan berättas med röstväxlingar och pauser, följt av samtalet om vad som egentligen hände.
Varje fångad blir ny fångare, vilket ger hela gruppen mycket rörelse på stor yta.
Enkla steg som hela cirkeln gör samtidigt, med musik som byts och tempo som ändras.
Varje muskelgrupp hålls i femton sekunder, avslutat med tre andetag på mattan.
En hel dag med bad, sandslott och en gemensam installation av det stranden erbjuder.
Den blöta asfalten gör bollen oförutsägbar, vilket jämnar ut skillnaderna i teknik.
Bollen slås hårt i marken och ska fångas i studsen, med höjden som svårighetsreglage.
Vatten bärs i en blöt svamp mellan hink och balja, där spillet avgör lika mycket som farten.
En pappersremsa i byxlinningen är svansen. Den som blir av med sin blir automatiskt ny fångare.
Bollen rullas runt ringen medan den i mitten försöker bryta, med tempo som ökar med skickligheten.
Rörelse som om gravitationen var borta, långsamt och flytande till lugn musik.
Slowmotion med mjuka bollar som fångas varsamt, följt av samtalet om varför rörelsen ser ut så.
En guidad dykning bland koraller och lysande fiskar, med varsam återkomst till rummet.
En lek från ett annat land testas och jämförs sedan med en lek barnen redan kan.
Ett steg bakåt efter varje lyckat kast, tills ballongen brister hos någon.
Vatten bärs mellan två baljor där spillet räknas, vilket ställer fart mot precision.
Vattnet skickas hand för hand längs kön, där takten avgör hur mycket som når fram.
Fri vattenlek med sprutflaskor, där den träffade sitter ut i tio sekunder.
Ett blött plastband på gräset som ger fart, med kö och tur och ordning.
En markerad avslutning gör uppstarten till något gruppen har gjort tillsammans, inte något som bara gick över.
Enkla positioner hållna i några andetag, avslutat med tyst vila på mattan.
Djupandning och djurpositioner på matta, med vila som avslutning i stället för uppvarvning.
Zombien får bara röra sig långsamt och stelt, vilket gör självkontroll till hela poängen.
I Fritio lägger du en aktivitet rakt in i veckoplaneringen, ser läroplanstäckningen växa fram och får underlaget till uppföljningen på köpet. Planeringen blir försvarbar, inte bara gjord.